motivationtillloppan

Jag vet ju att det är så fel och sårar så många. Men det kan inte hjälpas, tyvärr.
Jag säger inte att jag har någon rätt att handla som jag gör men kan inte styra över mina känslor. Även om man kunde önska att man kunde styra sina handlingar iaf.. Men tyvärr så verkar det inte som jag kan ens det.

För jag smyger iväg med honom, tar honom ifrån den som egentligen är hans.. Och jag hatar mig själv för det. Men jag kan inte rå för det. För jag mår bra med honom. Vi skrattar och hans hand passar min så fint. Vi vet hur fel det är. Jag försöker samtidigt dra någon patetisk gräns för vad som skulle vara ok. Hade det handlat om mig så vet jag att inget av det hade varit ok. De har varit tillsammans så länge och jag vill eg inte förstöra något.. Vill inte att han ska lämna henne. Dels för de beslut jag skulle stå inför då ( ja jag är egoistisk och patetisk) och dels för att jag inte vill förstöra allt för dom. Även om jag(vi) redan har gjort det..

Jag kan inte ta på mig allt annsvar även om jag kanske borde. För hur det än är så var det på hans initiativ som jag sänkte på min moral.. Jag är en dålig människa det erkänner jag men låten han spelade för mig går på repeat nu och jag vet inte vad jag ska göra åt det.. Mer än att vänta till på fredag.

Jag kommer hamna i helvetet!


/LillaLoppan